Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer är en stödfunktion som ska underlätta kontakter mellan företag och forskningsanläggningar i Europa. Stödfunktionens mål är att identifiera företag i regionen som har kompetens och resurser för att leverera utrustning eller tjänster till forskningsanläggningar, skapa kontaktytor mellan företag och anläggningar och bidra med coachning och kompetensutveckling för att företagen ska få information om behov och bygga upp erbjudanden som kan ligga till grund för kvalificerade anbud.

Industriell plattforms arbete med att stödja leverantörer påbörjades 2010 inom ramen för det så kallade TITA-projektet och har under åren utvecklats och blivit en långsiktig satsning som sedan hösten 2015 drivs av IUC Syd i samarbete med ett flertal aktörer i Skåne och Blekinge.

Forskningsanläggningar utgör en växande marknad med höga krav

Det finns idag omkring ett hundratal större forskningsanläggningar runt om i världen som kontinuerligt expanderar och byggs om för att möta framtidens krav på allt mer avancerade forskningsresurser. Utöver de som redan finns tillkommer efter hand nya. Det handlar om att befintliga anläggningar bygger helt nya acceleratorer eller att nyetableringar av forskningsanläggningar sker i regioner och på orter där sådana tidigare har saknats, exempelvis i Lund.

Miljardbelopp satsas varje år på dessa ombyggnader och expansioner och de företag som har utvecklat teknik och tjänster inom dessa områden upplever starkt tillväxt och god lönsamhet. Sverige har under decennier bidragit med finansiering till dessa anläggningar. Det finns ett antal företag med goda positioner, men affärsvolymerna som svenska företag tar hem understiger kraftigt de belopp som Sverige investerar. Här finns en tydlig tillväxtmöjlighet, både ur ett nationellt perspektiv och ur ett företagsekonomiskt. Sverige som ett ledande land inom teknisk och ekonomisk utveckling bör kunna ta betydligt större affärer inom detta område under de närmaste åren.

För de företag som vill ta sig an denna utmaning handlar det ändå inte i första hand om att ”plocka lågt hängande frukter” genom att lägga anbud till forskningsanläggningar i Europa. Kraven är höga och stora delar av den utrustning som köps in är mycket specialiserad och inriktad på att lösa väldigt specifika uppgifter i en accelerator eller synkrotronljusanläggning. Det finns svenska företag som har tagit hem beställningar på utrustningsdetaljer eller delsystem till ESS, Max IV och Cern, men för att bygga upp en långsiktig position som leverantör och få en hög andel återkommande affärer kommer det att krävas utvecklingsinsatser, ofta i samarbete mellan akademi, tillverkande företag och offentliga finansiärer. Det kommer att krävas långsiktiga satsningar från de företag som vill bygga upp positioner på dessa marknader. Inom Industriell plattform kommer vi att stödja företag som vill ta sig an denna utmaning. Dels kommer vi att arbeta för att identifiera utvecklingsområden där företag med befintliga eller framtida resurser kan bygga upp konkurrensfördelar, dels kommer vi att identifiera lämpliga samarbetspartners och arbeta upp projektmöjligheter så att företagen kan utveckla de produkter, tjänster eller tekniklösningar som krävs.

I ett långt perspektiv är drivkraften för oss som arbetar med dessa frågor att bygga upp internationellt konkurrenskraftiga leverantörer med starka erbjudanden som kan levereras till ett flertal anläggningar, vid nybyggnationer och ombyggnader.

Stödfunktion för leverantörer

Industriell plattform håller samman aktiviteter som möjliggör ökade kontakter mellan företag i regionen och större forskningsanläggningar i Sverige och i Europa. Verksamheten vänder sig till små och medelstora företag från olika branscher. Plattformen ger stöd både för att utveckla erbjudanden riktade direkt till forskningsanläggningar och till satsningar för att bygga upp erbjudanden till de leverantörer som i sin tur säljer utrustning och system till anläggningarna.

Vad erbjuder Industriell plattform?

Vi arbetar i första hand inom tre områden:

  1. Information
  2. Kompetensutveckling
  3. Identifiering av företag och samverkan

Information

Industriell plattform tillhandahåller information om forskningsanläggningar, aktuella upphandlingar etc . genom bl.a. konferenser, seminarium, enskilda möten, nyhetsbrev och hemsida. Plattformen förmedlar kontakter mellan företag och forskningsanläggningar, arrangera workshops, studiebesök och andra relationsbyggande aktiviteter.

Kompetensutveckling

Kompetensutveckling innebär i detta sammanhang att insatser görs för att stärka och utveckla företags kompetens inom identifierade områden. Områdena kan ha bärighet på olika tekniker men kan även gälla t ex upphandlingsfrågor. Gemensamt för insatserna är att de har identifierats som centrala för att företag ska öka sina möjligheter att ta del av större investeringar. Aktuella erbjudanden (kurser eller utvecklingsprojekt) presenteras på hemsidan.

Samverkan

Industriell plattform arbetar aktivt för att skapa mötesplatser och samverka mellan företag i regionen och forskningsanläggningar, men också med att skapa förutsättningar för företagssamverkan dvs. konsortiebyggande mellan företag. Plattformen förmedlar även kontakter mellan större internationella teknikföretag som vinner anbud med företag i regionen som är intresserade av att bli underleverantörer.

skiss tema

 

I handlingsplan för Industriell plattform beskrivs de insatser som ska genomföras under åren 2013-2015 närmare. Handlingsplanen hittar du här.

Organisation – Styrgrupp

Region Skåne ansvarar för Industriell plattforms uppbyggnad och drift i samverkan med lokala och regionala aktörer i Skåne och Blekinge. Processledare för Industriell plattform är Henrik Berven, Region Skåne. Kommuners näringslivsansvariga, representanter för universitet och högskolor, branschorganisationer m fl tillför viktig kompetens och viktiga nätverk till plattformen.

Industrikluster IUC Syd ansvarar sedan hösten 2015 för plattformens utveckling och aktiviteter.

Länk till Region Skåne

Länk till IUC Syd

Industriell plattform har en styrgrupp med följande medlemmar:

Henrik Berven, Region Skåne
Anna Hall, IUC Syd
Mats Larsson, IUC Syd
Björn Åhlander, Teknikföretagen
Annika Jalgén, Staffanstorps kommun
Sebastian Månsson, Malmö stad
Karin Kroon Gunnarsson, Hörby kommun
Lena Ytterberg-Ohlsson, Sjöbo kommun
Erik Larsson, Landskrona kommun
Axel Steuwer, Invest in Skåne
Elisabeth Landén, Region Blekinge

Dressing Up in Hip HopbyFrom baggy jeans and bling blings to classic gangster inspired suits and bowler hats, a distinct and evolving fashion style has always been an indispensable element of the hip hop industry. Hip hop fashion traces its roots to the clothing style of African American youths. Since then it has drawn its influences from hip hop scenes in different parts of the United States, from California to New York, as well as from various elements of underground and popular culture.One of the earlier clothing styles in hip hop was the sportswear coupled with conspicuous jewelry which became the signature look for old school rap. Tracksuits, bomber jackets, berets, Doc Martens, and sneakers were cheap nhl jerseys china some of the common apparel then. Men sported gold chains while women wore large gold earrings. The sports apparel of Adidas, Nike, and Le Coq Sportif were some of the commonly patronized brands in the 1980s. The 1990s saw the growing popularity of more sportswear from Tommy Hilfiger, DKNY, Polo, Calvin Klein, and Nautica. This particular fashion style became known as the urban streetwear and was further supplied by such brands as FUBU, Ecko Unlimited, Walker Wear, and Boss Jeans.The emergence of gangsta rap as a sub genre of hip hop fueled another fashion statement, this time inspired by the clothing styles of street thugs and prison inmates. Gangsta rappers started wearing baggy pants, bandannas, and tattoos. Not a few conservatives reacted negatively to the sagging pants and low hanging waistlines. A religious group tried to combat the fashion style by giving out belts while others sought to make it illegal.Other hip hop personalities opted for the classy gangster look and wore double breasted suits, bowler hats, silk shirts, and alligator skin shoes. Diddy, with the latter becoming known as the cheap jerseys Shiny Suit Man.Recent trends in hip hop apparel show the influence of hipster and preppy styles. Oversized shirts were replaced with tighter fitting short sleeved shirts, tracksuits were traded for sports coats, and tighter denims were favored over sagging jeans. Some of the popular accessories are large belt buckles and skull and skeleton ornaments. Decorated hoodies, fitted caps, and trucker hats are also commonly worn.Heavy jewelry has also become an enduring mark of hip hop fashion, symbolizing an ostentatious display of fame and wealth. Known in hip hop slang as bling bling, these flashy accessories cheap jerseys became ubiquitous fashion icons and common semiotic elements in a lot of music videos. Gold jewelry was the craze in the 80s but it was eventually edged out by silver and platinum. Grills or removable metal teeth coverings also became popular among celebrities.With the development cheap authentic jerseys of hip hop fashion, rap artists eventually ventured into the clothing business and started producing their own labels. The rap group Wu Tang Clan has its Wu Wear, Damon Dash and Jay Z have Rocawear, and Diddy has Sean John. Diddy also bagged the 2003 Menswear Designer of the Year Award given by the Council of Fashion Designers of America. Other hip hop personalities with their own clothing lines are Eminem, 50 Cent, Russell Simmons, Kimora Lee Simmons, and OutKast.Articles Connexes: